Naturlig hårfärg på utväxt

Naturlig hårfärg på utväxt

Okej, så vid det här laget har vi etablerat att jag är lite hudvårdstokig. Håret då? Not so much. Mitt hår har alltid varit helt ofriserbart. Det följer fantamej inga regler. Alla försök att tämja det slutar i besvikelse och det letar sig snabbt tillbaka till sitt naturliga tillstånd: ljust, långt och ganska frissigt. För närvarande lever det helt och hållet sitt eget liv, och jag börjar faktiskt gilla det.

Jag slingade mitt askblonda hår för första gången precis innan studenten. Då hade det stått på utväxt ända sedan Robyn-klippet i åttan (och när jag tänker efter, tantklippet i nian) och det lät som att frisören tog ett djupt andetag innan han satte både sax och väteperoxid i det. Sen höll jag på och blekte i alla år, med undantag för några perioder som brun- och rödhårig.

Men för ett år sedan så fick jag en allergisk reaktion när jag skulle bli kreativ hos frisören och färga det ordentligt rött. Jag tappade all lust att sätta någon form av starka kemikalier i håret samtidigt som eldsflammor sköt fram i pannan på mig; sköljde ur och tackade för mig. Så var hårfärgningskarriären över.

Längderna är fortfarande blekta, men jag börjar få en ordentlig grå utväxt. Denna bland skandinaviska kvinnor så föraktade hårfärg ("råttfärgat, råttblont, musgrått"). Fuck that. Jag är lite pepp på hur mitt hår kommer att se ut när det är 100% ofärgat, och kanske framför allt hur det kommer att må. Det har ju liksom inte fått vara ifred sen 2001?

Men! Det här öppnar såklart upp för ämnet "allergivänliga metoder för att se lite rolig ut i håret". Det behöver ju inte vara samma färg för evigt. Vad gör man, kör med hibiskusjuice, rödbetor, blåbär? Är det nu jag testar att färga håret grönt med spirulina? Ha ha! Välkommen med tips!

Konserveringsmedel. Din nya bästa vän!

Konserveringsmedel. Din nya bästa vän!

Enkelt experiment med kokos och hibiskus

Enkelt experiment med kokos och hibiskus